Litterära klassiker
Vilka litterära klassiker har du koll på? Faktum är att det hör till allmänbildningen att ha koll på åtminstone några verk som räknas till klassikerna.
Den ryske romanförfattaren Fjodor Dostojevskij skrev det omtalade verket Brott och straff som gavs ut 1866. Romanen handlar om Raskolnikov som har en grandios självbild och tror sig kunna rättfärdiga mord. Han planerar och genomför mordet på en illa omtyckt pantlånerska. Raskolnikovs motiv handlar dels om pengar och dels om att han anser sig befria världen från en värdelös människa med onda avsikter. Vid tidpunkten då brottet begås anser Raskolnikov att han står utanför de moraliska gränserna. Efter mordet insjuknar dock Raskolnikov och kommer successivt till insikt med sitt begångna brott. Minnena från brottet är besvärande och slutligen avslöjar han sig själv vilket medför att han hamnar i fängelse. Brott och straff är en roman som betonar samvetskval och har gett upphov till många fruktbara diskussioner.
En av de klassiska svenska litterära klassikerna är Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. Den första utgåvan kom i dagboksform 1905. Doktor Glas kan faktiskt tolkas som en svensk motsvarighet till Brott och straff även om handlingen inte är helt identisk. Helga lever i ett kärlekslöst och mycket tråkigt förhållande med pastor Gregorius som beskrivs vara motbjudande. Helga vänder sig till doktor Glas för att få hjälp att ta sig ur sin eländiga situation, och den ensamma läkaren beslutar sig för att mörda pastor Gregorius. Mordet sker på ett sätt som ger sken av att pastor Gregorius dött en naturlig död. I doktor Glas dagbok framgår en kluvenhet av personligheten. I vissa stunder lyckas han försonas med sin handling och i andra inte. Liksom Brott och straff så behandlar romanen ett moraliskt dilemma. Doktor Glas anser ju stundtals att han gjort Helga en tjänst eftersom Gregorius var elak och våldförde sig på henne.
Både Brott och straff samt Doktor Glas är två litterära klassiker som verkligen rekommenderas. Den moraliska debatten är ständigt aktuell vilket på ett djupare plan gör de båda verken tidlösa.